av Ragnarsson » 28 mars 2019, 23:18
Slutspel är slutspel. Må det så vara.
Dock ska vi alla ha klart för oss att vi alla oavsiktligt glömmer bort säsongen när allt kommer omkring. Det var inte allt för längesen vi sågade både sportchefen och laget vid fotknölarna.
Med facit i hand så borde kanske Färjestad haft en "enklare" resa. Vi ska komma ihåg att Färjestad vann serien medans vi endast hamnade på en 8:e placering. Alltså, 1:an mot 8:an i kvartsfinal.
Att sen HV71 har överraskat, speciellt på bortaplan genom att vinna 2 raka matcher där, är väldigt starkt. På hemmaplan är det tvärtom. Nu 2 raka förluster. Och visst finns det orsaker till att det just blir så här. Vi har faktiskt alla chanser i världen att vinna denna matchen. Det hade vi även i första hemmamatchen också. Problemet är dels ett bra motstånd, men framför allt att vi sätter knut på våra egna ben.
Vi har ett ganska bra lag på pappret med diverse spelare. Men när det kommer till specialteams som är den absolut viktigaste spelformen i ett slutspel så fallerar vi totalt. Vi har under denna kvartsfinalserie haft 7 st powerplay där vi mäktat med 0 mål. Varför?
Jo därför att vi inte ha nån stabil och säker målgörare.
Jag hävdar fortfarande att hade Johan Hult gjort sitt jobb och skakat fram minst 1 stabil och spelskicklig forward som vet hur man sätter sina chanser i framförallt powerplay, ja då hade vi haft 3-0 i matcher mot Färjestad nu. Vi hade även slutat högre upp i tabellen.
Vi ska nu som sagt komma ihåg att vi är 8:e placerat och vi möter 1:an. Det ska vara skillnad. Dock är skillnaden mindre än vad vi alla trodde. Vi är med i långa stunder. Vi får Färjestad dit vi vill, vi får dom frustrerande så de tappar sitt egna spel och lägger energin på annat. Vi gör som sagt många saker väldigt bra. Men vi har fortfarande inte det där lilla extra som krävs för att nå över sista hindret.
Att nu åka till Karlstad och vinna en 3:e match tror jag blir svårt. Vi har haft 2 st "gratischanser" tack vare dessa bortasegrar och kunde om vi hade förvaltat chanserna rätt skickat Färjestad på ofrivillig semester ikväll. Men när man inte lyckas vinna på hemmaplan, 2 matcher på raken så måste man gå till sig själva och fråga sig, varför? Vad är det som inte stämmer. Spelet 5 mot 5 fungerar faktiskt helt ok, ibland t o m bättre än Färjestad. Men så fort vi får powerplay och chansen att göra nått så renderar det i inget.
Sen kan jag inte förstå hur Stefan Lundh gång på gång väljer att spela de "kallaste" spelarna i varje specialteams. Visst att han har en önskan om att få igång sina "stjärnspelare". Men har de inte lyckats under 55 omgångar i grundserien så kommer de inte lyckas nu heller. Här hade Johan Lindbom en helt annan syn. Han valde att spela de spelare som var hetast för stunden.
Jag ställer mig förvånad till varför inte ungdomskedjan fick chans från start i samtliga powerplay. De hade energin och drivet att kunna göra nått bra. Sen om det inte hade blivit mål så hade dom ändå dragit upp tempot för nästa spelare som kommer in.
Men oavsett småfel från Stefan Lundh med taktiktavlan och oavsett med vilka spelare som hoppar in så hade det faktiskt inte hjälp. Vi har ingen spelare som kan göra det där lilla extra som behövs.
Med tanke på hur Johan Hult har byggt laget så kanske man ska vara ganska nöjd ändå att man lyckats rubba Färjestad så pass mycket som man faktiskt har gjort. Vi ska komma ihåg att vi hade lika gärna kunnat ställts utanför slutspel denna säsongen, så pass dåliga var och är vi långa stunder.
För att gå riktigt långt i ett slutspel så krävs det inte bara bra kemi mellan lagkamraterna och ett gäng kämpar. Det behövs även finlir och målskyttar som kan prestera när det väl gäller. Och vi som fans ska inte ha känslan av att nästan må dåligt och bli orolig varje gång vi får ett powerplay.
Jag säger inte att det är kört, men ska man se till statistiken (som sällan ljuger) så vinner nu Färjestad de resterande matcherna och tar sig till semifinal. Jag har mer än gärna fel. Men oavsett så kommer vi ha samma problem vid en eventuellt semifinal. Hur ska vi kunna ta oss an ett lag i semifinal när vi inte ens kan mäkta med att göra mål i specialteams i en kvartsfinal. Det kommer smälla bakom Gunnarsson i en eventuellt semifinal också. Vi har inte spelarmaterialet för att nå hela vägen denna säsongen, det är bara att inse.
Jag är så otroligt besviken på Johan Hult och hans envishet om " rätt kemi och laganda". Det står mig ända upp till halsen om jag ska vara helt ärlig. Så trött på att hans intervjuer där han gång på gång utmärker sig som en nybörjare i en allt för stor kostym. Han har säkert en vision och en dröm, men han måste ju även ha en verklighetsuppfattning om vad som är möjligt att genomföra och inte. Johan Hult har inte den sinnesnärvaron som krävs för att vara en fullfjädrat sportchef. Det sista saknas hos honom och det är dagens sanning. Det som oroar mig mest är att varken han själv eller nån annan i hans omgivning verkar reagera och alla verkar vara rädda för konstruktiv kritik. Konstruktiv kritik som ska kunna få både han själv och hans omgivning till det bättre. Men detta bara kastas bort och vägras lyssna på.
Grabbarna på isen som kommit till jobbet varje dag och verkligen försöker ska ha den största elogen av dom alla. De försöker och jag tror många av spelarna är inne på samma sak som mig, men de är givetvis belagda med munkavel. För visst lär det svida lite extra i t.ex Thörnbergs kropp när han kanske kommer upp i den kapaciteten han kan göra om han hade haft bättre lagkamrater bredvid sig. Nu tog jag bara Martin Thörnberg som ett exempel. Han är till åren kommen och kanske var ett dumt exempel. Men ni förstår säkert hur jag menar. En bra spelare går alltid att göra bättre med rätt spelare intill.
I dagens lag så har vi en för mycket av samma "sort". I samtliga kedjor. Alla är för lika och ingen har den där extra lilla egenskapen som saknas och som borde finnas i varje "topplag". Om nu HV71 vill vara ett topplag och tillhöra topp 4 som de annonserar om inför varje säsong, så måste man ju ge sig själva chansen att göra detta också, genom att framförallt värva rätt spelare till rätt position.
Vi har som sagt ett gäng störtsköna grabbar. Men det är en för mycket av samma "sort".
Som slutord vill jag än en gång poängtera att jag trodde aldrig att HV71 skulle ha 2-2 i matcher mot Färjestad innan denna kvartsfinal började. Hade även nån sagt att HV71 kommer vinna 2 raka bortamatcher uppe i Karlstad så hade jag bara skrattat. Så ni ser, möjligheterna finns. Men jag tror som sagt att vårt tåg gick idag. Vi har haft 2 st chanser att få vinna på hemmaplan, inför alla underbara fans. Men ingen av gångerna har vi lyckats. Vi har garanterat tagit chansen, men det som laget har presterat är också det enda de klarar av. Eftersom alla vet att specialteams är det viktigaste som finns i ett slutspel och vårt är under all kritik och har så vart under flera säsonger så finns det inga ursäkter längre. Det är inte grabbarnas fel. De gör vad de kan och försöker. Jag hävdar fortfarande och det kan låta hårt, men allt är Johan Hults fel. Han har återigen byggt ett för "likatänkande" lag, med för många av samma spelartyper i ett och samma lag. Hade han inte vart så förbannat envis och vägrat lyssna på någon annan än sig själv så kanske vi hade kunnat fått in i alla fall 1 spetsspelare som kunde både höja de andra, samt göra det där lilla extra.
Vi förlorar inte matchen i 5 mot 5 ikväll. Det gjorde vi inte förra gången heller. Vi har båda hemmamatcherna förlorat matchen p g a för dåligt specialteams, och allt tack vare Johan Hult. Jag skäms inte att säga att vår syndabock heter Johan Hult.
Och till sist (igen). Låt oss nu säga att vi vinner mot Färjestad och tar oss till semifinal. Ja, låt oss säga att vi tar oss hela vägen och vinner guldet. Oavsett så kommer jag inte ändra min uppfattning om vad jag skrivit här ovanför. Visst kommer jag vara otroligt glad och exalterad om vi skulle gå hela vägen och vinna SM Guld. Vi hade dock inte vunnit det på det sätt som jag vill se HV71 som lag.
Jag sa likadant efter senaste guldet. Vi vann faktiskt SM guldet, men vägen dit kantades av en väldans massa tur också. Jag vill att när man vinner så ska det synas, kännas och märkas att detta laget har faktiskt alla saker som krävs för att gå hela vägen. Man ska kunna se att detta laget skulle vinna 9 av 10 SM finaler på raken. Inte att man lyckas knipa en enstaka Viktoria. Förstår ni mitt tänk? Det laget och den känslan har jag inte känt eller sett sen Stefan Liv fanns med oss senast, 2010 när vi vann. Den gången förtjänade vi att vinna SM guldet. Nu kommer jag kanske bli hatad av alla, men jag tycker i ärlighetens namn att när vi vann SM Guldet 2017 så fanns det lag som var snäppet vassare än oss. Vi hade en relativt enkelt resa fram till finalen, kantrat med en viss mått av tur. Och visst, tur ska ett bra hockeylag ha, inget snack om saken. Men jag tror inte vi hade stått i final om vi hade tex fått möta Malmö eller Frölunda i semin 2017. Och för mig innebär titeln Svensk Mästare att man ska kunna slå alla lag, alla dagar om året. HV71 vann givetvis rättvist mot Brynäs och var värdiga vinnare i den finalserien. Men det var inte den där "övertygelsen" som fanns i laget år 2008 och 2010. Den har saknats enda sen dess.
Det blev ett hejdundrans långt inlägg här märker jag, men skönt att få ur sig lite skit också.
Hur det än går i fortsättningen så hoppas jag givetvis att vi kan överraska och vinna ännu en gång i Karlstad. Men jag tror som sagt att tåget gick idag. 2 gratis chanser och bommat de båda. Enligt mig, tack vare ett alldeles för dåligt powerplay och brist på målskyttar.
/Ragnarsson
Senast redigerad av
Ragnarsson 28 mars 2019, 23:28, redigerad totalt 4 gånger.
Stefan Liv: ”Jag frågade om jag fick sätta på sportradion och det sa min sambo gick bra. Sedan gjorde HV 4-2 mitt i en värk. Då var det fullt upp.”