av Sir Ward » 26 mars 2022, 23:59
Patrik Sjöblom JP
Vilken vändning, HV71 – det var ren och skär klass
En time out, några väl valda ord från tränaren Tommy Samuelsson, det var vad som behövdes för att få HV71 på rätt spår i den andra kvartsfinalen mot Västervik.
När det väl hade hänt visade HV att om man bara gör det man ska är det klasskillnad mellan de här båda lagen.
Det var slutspelshockey när den är som bäst och 6615 på läktarna borde ha stortrivts.
Första perioden bjöd på heta känslor och det är väl lite Västerviks chans i den här matchserien, att vara tuffa och retliga och försöka komma in under matchtröjorna på motståndarna.
HV stod visserligen upp fint i det fysiska spelet men VIK var väl så bra som hemmalaget inledningsvis.
Andra kvartsfinalen liknade på det viset den första. Då började VIK också bra men det var HV71 som gjorde målen, sedan lade HV i en högre växel och rann ifrån.
Den här gången gjorde gästerna två mål på mindre än en halvminut och Tommy Samuelsson behövde ta en time out och berätta att nu var det dags för den där tempohöjningen igen.
Det som sedan hände var häftigt att se.
Fredrik Forsberg gjorde 1–2 på straff och fick nästan taket på Husqvarna Garden att lyfta. Senast vi bjöds på ett sådant jubel var nog när Simon Önerud slog in guldmålet 2017.
Det var som om någon hade tryckt på en knapp. Plötsligt flög HV-spelarna fram.
Tyler Vesel kvitterade till 2–2, Jesper Kokkonen såg snabbare ut än han gjort någon gång tidigare när han åkte fram och gjorde 3–2 och Myles Powell och Tyler Kelleher samarbetade så där läckert som vi har lärt oss att de kan göra fram till den senares 4–2.
Det var hockeygodis, det var underhållning på hög nivå, det var ren och skär klass.
Tredje perioden spelade HV71 av på ett mycket kontrollerat sätt och Västervik orkade helt enkelt inte göra match av det här.
När HV71 spelar på det viset som man gjorde under andra halvan av andra perioden är Västervik inte laget att utmana och jag vågar säga att det inte finns något annat lag i det här slutspelet som kan göra det heller.
Jag tar för den skull inte ut någon SHL-plats i förskott för det gäller att plocka fram det där spelet också och det tycker jag att HV gör allt för sällan.
I början av lördagens match fastnade HV ofta i Västerviks press och slarvade i passningsspelet och då såg det minsann inte så fartfyllt ut. Och så där har det ju sett ut under stora delar av säsongen, för många, för långa och för djupa dalar under matcherna.
Men som sagt, det här HV71 har en potential som inget annat hockeyallsvenskt lag och gör man bara det man ska under tillräckligt stor del av matcherna då kommer det här att rulla på så fint mot det som alla HV-supportrar längtar efter…
Kvartsfinal 2:7
HV71–Västervik 5–2 (0–0, 4–2, 1–0)
Första perioden: –
Andra perioden: 0–1 (3.41) Marcus Wästfelt (Luke Green, Victor Öhman), 0–2 (4.05) Luke Green (Skyler Mckenzie, Brett Supinski), 1–2 (8.52) Fredrik Forsberg (straff), 2–2 (9.30) Tyler Vesel, 3–2 (10.53) Jesper Kokkonen (Christoffer Törngren, Emil Andrae), 4–2 (18.42) Tyler Kelleher (Myles Powell, Hunter Shinkaruk).
Tredje perioden: 5–2 (19.23) Tommi Huhtala (Jonathan Davidsson).
Skott: 34–22 (13–7, 11–8, 10–7).
Utv, HV: 6x2. VIK: 5x2.
Domare: Anders Sandahl, Johan Wedin.
Publik: 6615.
JP/Jnytt-femman:
5 poäng: Jesper Kokkonen
4 poäng: Tyler Kelleher
3 poäng: Myles Powell
2 poäng: Victor Sjöholm
1 poäng: Taylor Matson